Bästa Leanspelet?

Lean Learnings januari 2015

I våra leanbrev vill vi dela med oss av våra Master Meetings samt av våra tankar och reflektioner kopplat till våra träningar, möte med människor och våra uppdrag.

Detta leanbrev handlar om spel, och har tillkommit utifrån två olika aktiviteter. Dels talade Joakim på Lean Educator conference om just spel och dels hade vi i december en Lean Games Day, där vi gick igenom ett 15-tal kortare spel och övningar för en fullsatt sal med leantränare.

På konferensen presenterade och reflekterade vi kring framgångar och fallgropar med att använda spel, och då främst de längre leanspelen som är en heldag. Frågor som ofta kommer upp är: Vad bör man tänka på för att få till en bra upplevelse? Finns det några risker och vilket är egentligen det bästa spelet?

Kraften i spel är att de stimulerar många sinnen och skapar ett stort engagemang. Deltagarna får uppleva principer och metoder genom en mer praktisk erfarenhet än vid traditionella inlärningsmetoder. Spel ger deltagarna möjligheten att träna i en riskfri och rolig miljö och fungerar i nästan alla verksamheter och för alla grupperingar av människor.

När det kommer till vad man bör tänka på så är det absolut viktigaste att inte se spelandet som en enskild aktivitet. Det kan låta självklart, men det är också det vanligaste felet vi ser hända. Spel ska vara en del i en förändringsprocess där nästa steg är planerat. Spel, liksom all träning, skapar förväntningar. Om inte dessa tas omhand så kan man få motsatt effekt, det vill säga besvikelse, minskat förtroende för ledningen och lägre motivation.

Spel ska inte heller ses som en simulering – verkligheten är alltid mer komplex! Syftet med spel är att stimulera lärande och då behöver vi förenkla och fokusera.

För att verkligen stimulera lärandet så är handledarens roll avgörande. Några viktiga punkter:

  • Inte ge lösningar utan få de som deltar att komma på lösningen själva
  • Ställ frågor för att få deltagarna att tänka: Varför blev det så? Vad kommer att hända? Vad skulle ha hänt om vi gjort så? Vad är problemet?
    Håll fast vid frågorna till du känner att deltagarna förstått och förhoppningsvis fått en aha-upplevelse.
  • Ställ även frågor för att stimulera känslor. Då blir lean något som berör. Exempel på enkla frågor kan vara: Hur kändes det? Var det lugnt eller stressigt? Händer det att du känner så i din vardag?
  • Förmedla specifik kunskap om lean utifrån vad gruppen gör och vad som händer i spelet, det vill säga utifrån gruppens behov. Det innebär att man bör undvika att föreläsa om lean-metoder för att därefter be gruppen tillämpa dem. Låt istället gruppen försöka skapa flöde och diskutera sedan principerna bakom flödestänkande. Vi brukar säga att det bästa sättet att föra in teori, är för att förklara varför det blev som det blev i spelet (oavsett om det blev bättre eller sämre). Teorin kommer alltså efter att gruppen har gjort något!
  • Tänk på att deltagarna lär sig som mest när det inte blev som de tänkt sig. Om de tänker ut en förändring för att det skall bli bättre och motsatsen händer, är de väldigt öppna för att förstå och lära. Du som handledare kan ofta förutse detta, men genom att låta deltagarna själva upptäcka så ökar lärandet. Som handledare så ska du alltså inte hjälpa dem till de bästa lösningarna!
  • Kom ihåg att även om det inte är första gången för dig så är det första gången som gruppen spelar. Det är lätt som handledare att glömma det och gå för fort fram.
  • Se till att reglerna följs, men var inte rigid. Det viktigaste är lärandet. Se till att ingen fuskar, vilket är vanligast i ledningsgrupper. 
  • Avsluta alltid med att översätta lärdomarna från spelet till den egna verksamheten. Se till att ha tid för reflektion och diskussion, ha förberedda frågor och gärna också kännedom om deltagarnas verksamhet. Detta innebär också att en bra handledare bör ha egen praktisk erfarenhet av arbetssätt, styrning och ledning baserat på lean att dela med sig av!

Tyvärr är många spel vi sett väldigt styrda, där handledaren berättar för gruppen vad de ska göra och utan frihetsgrader. Om spelet är för kontrollerat, kommer inte deltagarna att engageras och därmed kommer lärandet att bli begränsat eller i värsta fall utebli.

Väl utformade spel ger istället utrymme för upplevelsebaserat lärande, där deltagarna får lära genom att göra, med flera möjliga lösningar som laget kan utforska och lyckas eller misslyckas med. Ett annat sätt att uttrycka detta är att gruppen ska arbeta igenom alla de fyra stegen i PDCA-cykeln:

Plan – planerna nästa förändring, ha en hypotes om vad som kommer att hända och vilket utfallet kommer att bli
Do – själva spelrundan
Check – analysera och diskutera utfallet för att jämföra med hypotesen
Act – standardisera eller korrigera inför kommande spelrundor.

Att ha roligt när man spelar är viktigt. Skratt gör att man slappnar av och då ökar förmågan att ta in nya tankar. Att ha två lag som spelar samtidigt är ofta ett bra sätt att få människor fokuserade. Positiv konkurrens skapar ofta god inlärningsdynamik.

Vad är då bästa leanspelet? Bäst är egentligen att inte spela med spel alls, utan att få medarbetarna att ”spela” eller experimentera med organisationens verkliga utmaningar och tillämpa leanprinciper i verkligheten.

På Lean Games Day fokuserar vi kortare spel som tar 15 minuter till 1,5 timme att genomföra. Syftet med dem är att stimulera upplevelser och lärande som ett komplement till det praktiska förändringsarbetet eller teorigenomgångar. Spelen är av många olika slag inom följande kategorier:

  • Variation, ledtid, kapacitet
  • Flödeseffektivitet vs resurseffektivitet (multitasking)
  • Olika planeringsmetoder
  • Standardiserat arbete, 5S, ställtid, A3
  • Beteendeförändring
  • Med mera

Deltagarna vid första tillfället uppskattade bredden av olika spel. En kommentar från en av dem var:

– ”Bra energi, inspirationspåfyllning och fina ’verktyg’ till övningsrepertoaren, tack!”

Lycka till med att spela. Lek och LÄR!

Av Joakim Hillberg, 070-5746812 och Pia Anhede, 070-5438048

 

Pia Anhede är ansvarig för Plans leanutbildningar sedan flera år tillbaka. Pia har mer än 20 års erfarenhet av lean i längre förändringsprojekt. Hon har arbetat i mer än 30 företag i över tio länder. Pia är civilingenjör från Chalmers.

Joakim Hillberg är ansvarig för Plans leanutbildningar sedan flera år tillbaka. Joakim har stor erfarenhet av förändringsprojekt inom både produktion och service. Joakim har arbetat i mer än 30 företag i över 10 länder. Han är civilingenjör från Chalmers och har en MBA från INSEAD.